Ubuntu Hardy Heron på skrivbordet

Att Linux fungerar i serverparken sedan länge vet vi redan – några av världens snabbaste maskiner kör just – Linux. På skrivbordssidan har det nu också börjat gå undan med många smarta och väl fungerande funktioner och effekter som man hittills bara sett på nyare Mac OS. Med juste stöd för grafikkortets acceleration får man skönt flyt i arbetet med många fönster öppna samtidigt.

Just Ubuntu är noga med friheten i mjukvaran. Om man som jag installerat skyddad mjukvara (en drivare för mitt ATI grafikkort) så visas en symbol i aktivitetslisten om att man kör icke fri mjukvara.

Fönsterhanteraren som skeppas med i Ubuntu Hardy Heron är Gnome. Den stödjer sig fortfarande på den något svårkonfigurerade X11-servern med tillhörande Xorg.conf som historiskt kanske är den konfigurationsfil som fått flest Linuxanvändare att strunta i Linux på skrivbordet. Ubuntu vänder på trenden och ger oftast stöd direkt för den hårdvara man har, men se upp – myten om att Linux funkar på äldre hårdvara stämmer bra men inte när det gäller skrivbordet. Här vill man ha riktiga grejjer.

Installationsalternativen är många och ur mängden skiljer sig Wubi – ett sätt att installera Ubuntu som ett vanligt windowsprogram. Starta sedan om datorn och vips så kan man välja att boota windows eller Linux. Ångrar man sig är det bara att boota windows och välja ”Lägg till/ta bort program” och avinstallera Ubuntu. Inget krångel med att partionera om hårddiskar och förlora data till höger och vänster med andra ord. Vill man bara testa kan man köra installationsskivan som en liveskiva och det betyder att Ubuntu körs helt och hållet i arbetsminnet.

Att köra Gnome på Ubuntu ger en bra helhetskänsla, där grafik och fönster hanteras enhetligt. Utseendet är rent, enkelt och logiskt. Skrivbordet har blivit mer interaktivt. Program som Openoffice, Gimp och diverse utvecklingsverktyg startar snabbt och det märks en tydlig skillnad mot när man öppnar motsvarande program i Windows och man anar att de är skrivna för Linux i första hand.

En annan fördel med Ubuntu är mängden användare och utvecklare som byggt upp aktiva forum och en uppsjö av mjukvara som är grymt enkel att underhålla med ett centralt verktyg. När många andra distributioner måste ladda hem källkod för att kompilera in ny mjukvara så hittar man de flera program klara att installera som paket direkt från Ubuntu.

Närheten till operativsystemet är ju fortfarande självklar och behövs definitivt. Jag drar gärna igång ett par terminalfönster när jag jobbar – många saker går fortare för mig att genomföra där. Fönsterhanteraren körs ovanpå OS:et och kan stängas av om man vill – operativet är inte beroende av att det är igång.

Jag kör Ubuntu Hardy Heron både på jobbet och delvis hemma. På jobbet tänker jag inte ens på att jag bytt från Windows XP för 3 månader sedan. Hemma vill jag fortfarande ha windows kvar eftersom mjukvara till GPS:er, mobiltelefoner, digitalkameror inte finns för Linux ännu.

Linux för alla? Nej, det tror jag inte – man får vara beredd att kavla upp ärmarna lite, speciellt om hårdvaran krånglar eller om man vill ligga lite i framkant och installera betaversioner eller annat hempul. Dessutom får man vara beredd på att viss mjukvara ständigt utvecklas; buggar fixas kontinuerligt och kan det vara just så att en bugg man stött på fixas vid nästa mjukvaruuppdatering? Det har så skett för mig många gånger.

Have a lot of fun!