Det jag har i min hand är alltså den allra första 3D-kameran för konsumenter. Det känns ju riktigt häftigt och surrealistiskt!

Tyvärr är glädjen inte långvarig. Kameran påminner lite för mycket om Sonys gamla diskett-kameror. Den är ganska stor, hela framsidan är ett linsskydd som skjuts nedåt för att starta kameran. Knapparna och displayen på baksidan påminner lite om PSP (det handhållna TV-spelet) och den känns lite krånglig.

När jag väl har tagit en bild så vill jag ju titta på den, och skärmen ger mig mest huvudvärk. Att se de häftiga 3D-effekterna kräver att jag tittar på displayen i exakt rätt vinkel, och på exakt rätt avstånd. Om du har turen att hitta den punkten där bilden faktiskt ser ut som det är tänkt, så är det faktiskt rätt häftigt.

Nä, idén med en 3D-kamera är riktigt häftig, men den här kommer inte ända fram. Om det beror på kameran eller displayen ska jag dock låta vara osagt.