Naturvetarpriset 2009 går till matematiker vars insatser kan få användning inom programmeringsvärlden, försvaret och försäkringsbranschen. Priset delas ut vid konferensen Stockholm Meeting, som Naturvetarna arrangerar den 24 mars.

I år går Naturvetarpriset till bästa doktorsavhandling och examensarbete i matematik. En jury bestående av ledamöter från Kungliga Vetenskapsakademins klass för matematik har valt att ge priset för bästa avhandling på 50 000 kronor till Alexander Berglund för hans arbete kring algebraisk topologi. Årets pris för bästa examensarbete delas mellan Erland Ekheden och Tommy Nyberg. Samtliga arbeten har lagts fram vid Stockholms universitet.

– Det är jätteroligt att få den här typen av erkännande och uppskattning i en bredare krets, säger Alexander Berglund. Att göra framsteg inom matematik är inte som att hitta ett botemedel mot HIV, men även om resultaten kanske inte får någon omedelbar samhällsnytta, så är jag övertygad om att det som matematiker gör idag kommer att ha betydelse på lång sikt.

Eviga egenskaper
Inom topologin undersöker man geometriska objekt, men inte deras storlek, volym eller längd utan kvalitativa egenskaper såsom formen hos ett rum och om det går att ta sig från en punkt på objektet till en annan. Ett exempel på en kvalitativ egenskap hos en cirkel är att den delar upp det plan där den befinner sig i två delar, en innanför och en utanför cirkeln. Denna egenskap ändras inte, även om cirkeln till exempel blir större eller mindre eller plattas till.

– Jag har utvecklat algebraiska metoder för att studera sådana här egenskaper, berättar Alexander Berglund, som nu forskar vidare inom topologi vid Köpenhamns universitet.

Tillämpningarna för den algebraiska topologin finns bland annat inom den teoretiska fysiken, men också inom datavetenskapen. Genom att tolka algoritmiska problem i geometriska termer är det möjligt att bestämma vilken komplexitet som krävs för att ett program ska kunna lösa ett visst problem.

Vad kostar en katastrof?
Erland Ekheden har i sitt examensarbete vid återförsäkringsbolaget Hannover Re, där han numera är anställd, tagit fram nya statistiska modeller för prissättningen av katastrofskydd inom livåterförsäkring.

Återförsäkring är försäkring för försäkringsbolag – ett sätt att för företagen att dela risken och se till att de har resurser för att betala ut stora belopp bland annat vid extrema händelser som kostar många människor livet. Den katastrofmodell som fanns för just livåterförsäkring sedan tidigare togs fram på 1960-talet.

– Sedan dess har man gått på känn och tagit priset lite mellan tummen och pekfingret, säger Erland Ekheden.

Han har studerat data från Räddningsverket från 1970-talet och framåt för olyckor där minst fyra personer har omkommit, samt internationella data från en tjugoårsperiod för olyckor med minst 20 döda. Genom att analysera var för sig hur många katastrofer som sker, hur stora de är och hur många av de inblandade som är försäkrade och sedan koppla ihop ett antal sannolikhetsteoretiska modeller har Erland Ekheden fått fram en ny modell för att beräkna katastrofrisker.

– Det är spännande att arbeta med risker och med en blandning av matematik, statistik, samhällsvetenskap och ekonomi, säger han.

Håller koll på havet
Tommy Nyberg, som kommer från Nordmaling söder om Umeå, har gjort sitt examensarbete på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Där var han med och tog fram en ny metod för trådlösa akustiska detektorsystem för undervattensbruk.

– Undervattensövervakning är ofta dyr och ineffektiv på grund av höga kostnader för vattentäta detektorer och kommunikation över långa avstånd som förbrukar mycket energi, säger Tommy Nyberg.

Det är anledningen till att man nu tagit fram en prototyp till ett nätverk som kan bestå av relativt få detektorer och där detektorerna inte behöver kommunicera med en gemensam ledningscentral.

– I det här systemet finns ingen ledningscentral. Detektorerna får kommunicera med varandra istället, säger Tommy Nyberg.

Den stora matematiska utmaningen med att ta fram nätverket var att ge en metod för detektorerna att väga ihop meddelanden från varandra och fatta egna beslut om huruvida det finns ett mål – till exempel en ubåt eller en dykare. Liknande trådlösa detektornätverk skulle också kunna användas till att övervaka fiskpopulationer och slå larm om miljöskadliga utsläpp. Efter examensarbetet har Tommy Nyberg fått arbete som biostatistiker på Enheten för klinisk cancerepidemiologi vid Karolinska institutet.

Om Priset:
I år är det 12 år sedan Saco-förbundet Naturvetarna instiftade Naturvetarpriset, som varje år delas ut till den bästa doktorsavhandlingen och det bästa examensarbetet inom en naturvetenskaplig disciplin. I år har turen åter kommit till matematiken. År 2010 delas Naturvetarpriset ut inom datavetenskap. Varje institution får nominera en doktorsavhandling. För examensarbetena gäller fri nominering.

Källa: Naturvetarna
Pressreleasen kommer från: http://www.newsdesk.se/pressroom/naturvetarna/pressrelease/view/unga-matematiker-faar-pris-av-naturvetarna-279362