– Internet-mobbningen skapar både ett oacceptabelt lidande för drabbade elever och dessutom allvarliga arbetsmiljöproblem på skolan. Därför har Sveriges skolledarförbund ett ansvar att agera i denna fråga. Barn- och ungdomar sitter hemma framför sina datorer och kränker varandra, de lägger ut filmer och foton för att mobba varandra. De kanske inte alltid menar exakt vad de skriver, men orden finns kvar i den virtuella värld som utgör en viktig del av barns och ungdomars vardagsliv idag. Sedan möts de på skolan och det är där det smäller, utan att skolan har fått någon förvarning om vad som är på gång.

– Det förekommer bra initiativ på olika skolor runt om i Sverige och alla Sveriges rektorer kan genomföra satsningar mot Internet-mobbingen. Om varje skola avsätter två timmar under en skoldag till att samla alla eleverna kring det här problemet så skulle Sveriges elever få två miljoner lektionstimmar om Internetmobbningen.

Det säger Sveriges skolledarförbunds ordförande Lars Flodin inför det seminarium om trakasserier och kränkningar som Brottsförebyggande Rådet håller under Skolforum 29-31 oktober.

EU projektet SAFT (Satety, Awerness, Facts and Tools) har undersökt barns och ungdomars tillgång till och användning av Internet i ett antal EU-länder. SAFT konstaterar att Sverige är ett av de länder i världen där tillgången till Internet är störst. 88 procent av Sveriges barn och ungdomar har tillgång till Internet i hemmet. Nästan 40 procent har en dator på sitt eget rum. Nästan 50 procent använder Internet minst en gång om dagen.

I undersökningarna uppger 24 procent av barnen att de blivit mobbade, hotade eller förödmjukade när de har chattat på nätet. Oftast berättar de dock inte om det för någon vuxen därför att de är rädda att bli förbjudna att fortsätta använda datorn.

– Den virtuella världen är en värld som de flesta föräldrar inte förstår sig på. Vuxna betecknar ofta Internet som ett verktyg med många olika användningsområden;. Men det går inte att dra några sådana klara gränser mellan den virtuella världen avskild från det verkliga samhället när det gäller barnens och ungdomarnas sätt att skapa och upprätthålla relationer. Ungdomar har integrerat Internet i sin livsvärld på ett sätt som känns främmande och obegripligt för många vuxna, menar Lars Flodin.

VUXNA MÅSTE TA SITT ANSVAR!

– Jag konstaterar att föräldrar generellt sett inte har kontroll över vilka sidor deras barn besöker och vad som händer på chattsidorna. SAFT-studien visar att 45 procent av ungdomarna har varit inne på sidor med pornografiskt innehåll, men bara 18 procent av föräldrarna tror att deras ungdomar har varit det. Mer än var tredje barn ungdom har en egen dator på sitt rum och 70 procent uppger att deras föräldrar aldrig sitter med när de surfar.

– Det är naturligtvis oacceptabelt att föräldrarna inte tar sitt ansvar för barnens och ungdomarnas verksamhet ute på nätet. När Internet blir en värld helt avskild från de vuxnas insyn kan mobbning, kränkningar och förnedring frodas fritt, säger Lars Flodin.

En undersökning gjord i Göteborg av Goldsmiths universitet i London, Slonje, visar att elever i 12-13-årsåldern är mer utsatta för virtuell mobbing än 14-15-åringar På gymnasienivå är mobbingen på nätet mer ovanlig.

Undersökningen visar även att en mycket högre andel ungdomar har sett pornografi och våldsskildringar än innan Internet slog igenom.

För vuxna med sexuellt intresse för barn ger Internet tillgång till ett nästan obegränsat antal potentiella offer. Kommunikationsteknologin har skapat en obevakad kontaktyta mellan barn och vuxna.

– Det vilar även ett stort ansvar på kommunerna att inte fortsätta nedläggningen av ungdomsgårdar och annan aktivitet för ungdomarna. De måste aktivt se till att ungdomarna har tillgång till fritidsaktiviteter så att vi i framtiden ska slippa höra att de klottrar och vandaliserar för att de inte har något annat att göra.

– Skolan arbetar oavbrutet med ungdomarnas rättsuppfattning och värderingar, men om inte föräldrarna och kommunerna tar sin del av ansvaret kommer vi aldrig att komma tillrätta med dessa problem, slutar Lars Flodin.

Källa: Sveriges Skolledarförbund