Att använda sig av metoden Capability Approach vid utvärdering
av biståndsprojekt ger utvärderingen ett annat innehåll och fokus än om
man enbart ser på ekonomi eller teknik. Metoden tar mer hänsyn till
människors egen uppfattning om utveckling. Det visar Mathias Hatakkas
doktorsavhandling i informatik vid Örebro universitet.
1998 fick den indiske ekonomen Amartya Sen ekonomipriset till Alfred
Nobels minne bland annat för att ha formulerat utvecklingsteorin om
Capability Approach, CA. Han menar att man inte enbart kan använda
ekonomiska termer utan också måste väva in hur människorna själva ser på
vad som är bra i deras liv, som sjukvård, mat, miljö och annat. Metoden
flyttar fokus från resurser till vad användningen av resurserna leder
till.

– Teorin är användbar för att få en helhetssyn, man kan följa hela
processen från att den implementeras tills man ser resultatet. Den kan
också användas i andra sammanhang än i biståndsprojekt, säger Mathias Hatakka, som i sin avhandling studerat fyra olika projekt, i Bangladesh,
Sri Lanka, Kenya och Sverige där informations- och
kommunikationsteknik, IKT, kommit till användning.

Inte enbart teknik
I Bangladesh handlade det om att använda mobiltelefoner för att höja
kvaliteten på distansundervisning via TV. Internet är outvecklat i
Bangladesh, bara fyra procent av befolkningen har tillgång till det men
nästan alla har mobiltelefoner.

– Min analys visade att mobiltelefonerna fungerade bra rent tekniskt,
men det ledde inte till någon större nytta för studenterna. Det hjälpte
inte med fungerande mobiltelefoner när TV-sändningarna låg på fel
tider.

I Kenya skulle IKT stödja utbildning i studiecirkelform, men datorerna fungerade dåligt i
utbildningssammanhang, de klarade inte värme och fukt.

Efter behov
– Men människor anpassar tekniken efter sina behov. I Kenya kunde studenterna få en
liten
inkomst genom att hyra ut datorerna till andra mot en avgift och för
kvinnor blev internet ett sätt att skaffa kunskap om sina rättigheter
och vara mer oberoende av sina män i teknikanvändning.

I Sri Lanka skapade universitetet ett e-lärcenter för extern
distansutbildning och i projektet ingick också att producera ett
interaktivt kursmaterial och det var ett projekt som lyckades bra.
Mathias
Hatakka har också använt CA-metoden som en del av ett större svenskt
projekt, som handlar om ett 20-tal skolor, där eleverna fick var sin
laptop från skolan.

– Elevernas möjligheter att använda IT i skolarbetet ökade på olika
sätt, men CA-analysen visade också många negativa sidor. Det var mer
distraktion där spel och surfande tog intresse från läxor, eleverna blev
mer osociala, rånrisk och hälsoproblem nämndes också.

Användbar metod
Det svenska exemplet visar att metoden inte enbart är användbar i samband med projekt i utvecklingsländer.

– Fördelarna med CA är att man får en helhetssyn, både avsedda och
icke avsedda effekter kommer fram. Den innebär också, i
biståndssammanhang, ett etiskt och moraliskt ställningstagande, där
individerna får vara med och bestämma vad de anser är utveckling.

– I min avhandling handlar det om IKT i utbildning, som är en
nyckelfaktor för utveckling. Jag har formulerat hur man kan använda CA
och hur den metoden kan öka förståelsen för vilken betydelse utbildning
kan ha och de fallgropar som finns i utvecklingsländer.
För mer information kontakta Mathias Hathakka:
E-post: mathias.hatakka@oru.se
Telefon: 019-303431

Pressreleasen kommer från: Newsdesk