Vad har NASA-ingenjörer, experimentella konstnärer, elektriker, papperskonstnärer, mjukvaruutvecklare och tusentals barn gemensamt? Jo, i allt större utsträckning identifierar de sig själva som ‘Makers’ och som del av The Maker movement, en global subkultur som växer explosionsartat ur dess vagga i USA. Stockholm Makerspace hoppas med sin crowdfunding kampanj genom Funded by Me få möjlighet att etablera en förgrening av rörelsen även i Sverige.

<iframe src="http://www.youtube.com/embed/3JSq7UZ-Sp8" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" width="560"></iframe>

Stockholm Makerspace är en ideell förening som drivs av viljan att i Stockholm skapa en mötesplats där man kan jobba på kreativa projekt, kanske bygga ett dataprogram, lära sig sticka, eller utveckla en prototyp för en ny produkt med 3D-skrivare, laserskärare och CNC-fräs. Som miljö är Makerspaces, även kallade (Hackerspaces eller Fab Labs) del av det fenomen som kallas ‘The Maker movement’, en global rörelse som går ut på att utforska gränslandet mellan ny teknik och traditionellt hantverk.

The Maker movement’ är orienterad mot alla former av D.I.Y (do-it-yourself) och D.I.W.O (do-it-with-others) och genomsyras av viljan att praktiskt förstå hur saker funkar (och såklart, en önskan att få saker att funka bättre). Denna klassiskt ”nördiga” nyfikenhet är förstås i sig inget nytt fenomen, men nytt är uppkomsten av uttalad social gemenskap kring nyfikenheten samt uppkomsten av digitala och fysiska platser att dela kunskap och verktyg med nyfikna likasinnade.

Förenklat kan ‘The Maker movement’ sägas vara en sammansmältning ny teknik och traditionellt hantverk. Korsbefruktningen av dessa två världar, som i moderna samhällen (och utbildningssystem) ofta lever åtskilda, innebär att rörelsen föder fram en rad intressanta hybridfenomen. Som bonus har idéerna i detta gränsland ofta en pedagogisk tvist, såsom exempelvis utforskandet något praktiskt som pappersvikningskonsten origami som ”inkörsport” till teoretisk matematik.

En central del i Maker-rörelsens ideologi är alla former av öppenhet och tillgänglighet. Nya affärsmodeller baserade på ‘Open Source’ förordas framför traditionell copyright och krånglig innovationshämmande patentlagstiftning. ‘Open source’, eller öppen källkod som begreppet kallas för på svenska, känner vi igen från mjukvaruutveckling med operativsystemet Linux och Googles Android-plattform som kända flaggskepp – öppna strukturer utifrån vilka alla med kunskaper i kod inbjudits till att bygga vidare egna digitala skapelser.

‘The Maker Movement’ bygger vidare på denna tradition, med skillnaden att den öppna källkoden här avser hårdvara såsom 3D-printers och programmerbara mikcocontrollers. Utifrån dessa nya tekniker, öppnas en värld av möjligheter upp, men denna gång, ute i den verkliga, fysiska världen. Detta språng inom konsumenthårdvara har långtgående strukturella implikationer, i alla fall om man får tro WIRED grundaren och teknik-oraklet Chris Anderson som i sin nya bok ”Makers – The new Industrial Revolution” driver tesen om dessa nya tekniker som motor i en ny industriell revolution. En viktig tanke kring öppenheten i rörelsen är också&nbsp;

3D-printingtekniken innebär enligt Anderson en utveckling mot "the long tail of things" givet att den möjligggör en större mångfald nischade produkter då var man efter eget huvud kan designa produkter själv. Ofta exemplifieras tekniken med begripliga prylar som egendesignade plastörhängen och robotgubbar. Men applikationerna sträcker sig långt längre än så. Svenska Teenage Engineering har varit uppmärksammade pionjärer med att öppet släppa ritningar på reservdelar till sin framgångssynth OP-1, och många menar att det är en tidsfråga innan reservdelar till mycket teknisk apparatur kan släppas via 3D-printing plattformar. En sådan utveckling innebär förlängd livstid på en rad produkter som annars skulle hamna på tippen, och sparar även på miljön ur transporthänseende (genom att delarna blir lokalproducerade och inte behöver färdas kors och tvärs över världen).

Runtom i världen har 3D-printingtekniken också drivit framsteg för regenerativ medicin, genom möjligheten att i socker printa modeller av komplexa vaskulära strukturer i organ och därigenom komma närmare lösningar för livräddande organtransplantationer. Även möjligheten att ”skräddarsy” anpassningar av medicintekniska hjälpmedel har uppmärksammats, bland annat genom 2-åriga Emma som fått ett nytt 3D-printat s.k. ‘exo-skelett’ som led i behandling av en ovanlig sjukdom (för vilken hjälpmedlen på marknaden tidigare endast funnits anpassade för vuxna kroppar).

En annan typ av teknik som finns invävd i ‘The Maker movement’ kommer från italienska företaget Arduino, som skapat användarvänliga, billiga, enkelt programmerbara mikrokontrollers. Där 3D-printing tekniken framförallt förknippas med fysisk yttre formgivning, är Arduino det som kan blåsa liv i skapelserna genom att addera olika intelligenta funktioner, såsom ”syn”, ”hörsel”, ”känsel” . Med möjlighet att programmera logik kan ett fysiskt ting göras till synes intelligent, exempelvis, rullgardinen som reagerar på dagens inbrott (genom att via en ljussensor avläsa och reagera på ökande lux-tal och därmed aktivera en elmotor vid rullgardinens fäste). En övergripande trend som Arduino även tillgängliggör är skapandet av ”The internet of Things”, en utveckling av nätverkstanken mot att även omfattar tingen i vår vardag.

Makerspaces fungerar idag som miljöer där fler kan ta del av dessa nya tekniker, och samtidigt utveckla färdigheter i traditionellt hantverk. Bara på några år så sägs antalet Makerspaces i världen nu vara uppe i 1000. 100 av dessa finns i Shanghai som toppstyrt utvecklingen till världens mest ‘hackspace’-täta stad från innovationspolitiskt håll. Satsningen i Kina kan förstås mot bakgrund av en kör av designtänkare, arkitekter och ekonomer som lyfter fram Makerspaces som viktig beståndsdel för att säkra konkurrens och innovationskraft i framtidens alltmer tättbebodda urbana miljöer. Som platser för gränsöverskridande samarbete har Makerspaces också visat sig vara bra grogrund för nya företag och innovationer.

Makerspaces har visat sig medföra en vidgad förståelse för teknik som något konstnärligt, kreativt och kul. Detta är något som i förlängningen breddar ”inkörsporten” till tekniskt intresse. Makerspaces medför en demokratiserad innovationskultur, fjärran exkluderande forskningsmiljöer inom universitetsvärlden. Att tillvarata kreativitet och innovationskraft från olika håll i samhället, och bygga lekfulla, tillgängliga, gränsöverskridande innovationsmiljöer nära folks vardag har visat sig vara en framgångsrik formel. Låt oss lära av exempel i omvärlden och främja framväxten av Makerspaces även i Sverige.

Vi på Stockholm Makerspace tror att det kreativa självförtroende som praktiskt kunnande och praktisk erfarenhet ger, skapar modet att tänka nytt. Att främja det modet tror vi är av yttersta vikt för att odla Stockholms och Sveriges framtida innovationskraft. Därför hoppas vi att det, även i Stockholm och Sverige, skapas förutsättningar för framväxten av dessa platser som plattform för att dela kunskap, verktyg och social gemenskap kring gränsöverskridande nyfikenhet.&nbsp;

Vi har senaste veckorna, genom en kampanj på Funded by Me, gett allmänheten möjlighet att stötta oss i arbetet med att skapa en sådan plattform. Vi kommer att nå vårt finansieringsmål, tack vare uppemot 100 så kallade "backers". Vi har även fått finansiering av Vinnova och fått stöd av Internetfonden .SE. Stödet visar på att det är många med oss som ser ett stort behov av en plats där teknik och traditionellt hantverk kan samspela och skapa jordmån för nya kreativa, gränsöverskridande samarbeten.
Läs mer: www.makerspace.se
Bli del av vårt community: www.facebook.com/Stockholm.Makerspace
Kontakta oss: <b>info@makerspace.se</b>

Pressreleasen kommer från: Newsdesk