Nu för tiden finns mjukvara överallt. För de flesta av oss går det inte en dag utan att vi interagerar med en mjukvaruprodukt; tänk på hur du vaknar på morgonen, förbereder frukost eller reser till arbetet. Mjukvara skänker intelligens åt alla smarta produkter vi använder från funktionen för alarm i våra mobiltelefoner till hur vi styr våra bilar och till de nyckelkort vi använder för ta oss in genom dörren på jobbet. Våra dagar skulle inte vara de samma utan produkter som är helt beroende av mjukvaror.

Mjukvara i en produkt har varit ett intressant ämne under flera årtionden nu. Hur som helst så har det under de senaste tio åren skett en stor förändring bland tillverkningsföretagen. Numera är funktioner och egenskaper hos många vardagliga produkter beroende av mjukvara. Och när den här trenden fortsätter så kan mjukvaran till slut faktiskt bli själva produkten, medan hårdvaran utgör en plattform.

När man inser kraften i mjukvara och dess ökande betydelse så menar ledande tillverkningsföretag att de måste införa förändringar i det sätt som produkter utvecklas på och det leder till många nya infallsvinklar som de här:

· Det ”driver” innovation och mångfald – Mjukvara tillåter tillverkningsföretag att skapa en unik användarupplevelse med produkterna. Fords CTO säger att över 50 procent av köparna väljer Ford eftersom företaget har utvecklat teknikerna Ford Sync och Ford My Touch – dessa är egenskaper som använder mjukvara.
· Erbjuder fler produktvarianter – med miljontals rader programmerad mjukvara blir bilar allt mer ett slags datorer på hjul. En del lyxvarianter av fordon är hem för mer mjukvaruprogramtext än till och med en del komplexa IT-lösningar. Mjukvaran är ofta det enda som skiljer olika bilmodeller åt. En del modeller erbjuder komplicerad navigation eller system för underhållning och information (”infotainment”). Andra har ”paket” som påverkar hur föraren kör och som ger ökad säkerhet. Genom att helt enkelt byta de mjukvaruberoende funktionerna kan biltillverkare erbjuda en mängd olika bilmodeller på samma fordonsplattform.
· Minskad kostnad för tillverkning – Ett företag som tillverkar 10 miljoner enheter av en produkt och sparar fem US-dollar per enhet genom att flytta funktioner från anpassade hårdvarukomponenter till anpassad mjukvara som körs på en standardiserad komponent, sparar 50 miljoner US-dollar i tillverkningskostnad. så enkelt är det. Den här lösningen har börjat användas av tillverkare i en mängd industrier som biltillverkning, industribranschen, flyg och försvar, medicinsk utrustning, elektronik och high-tech.
· Förbättrad nivå på hur nöjda kunderna blir efter att de fått produkten – Det finns många sätt att göra så att kunderna blir nöjdare och mjukvaruuppdateringar tillåter faktiskt att en väl designad produkt blir bättre med tiden. Tänk på en mobiltelefon eller en annan smart produkt; något så enkelt som att ladda ner uppdaterad mjukvara ger snabbt användaren betydande förbättringar och en helt ny upplevelse.

Men, de flesta inom tillverkningsindustrin upplever att det här helt nya sättet att utveckla produkter innebär helt nya och ibland överväldigande utmaningar. Den snabba förändringen mot industrialisering av mjukvara har inneburit att många tillverkare tvingats till ett bryskt uppvaknande. Den resulterande exponentiella ökningen av komplicerad produktutvecklig överträffar många organisationers möjligheter. Det betyder också att företag som vi tänker på som hårdvaruföretag numera i realiteten har blivit mjukvaruföretag efter förändringar av arbetet inom design och utveckling.

Fem av de vanligaste utmaningarna är följande:
1. Att lösa problemet med att kunna balansera innovation och ökningen av produktvarianter. Industrin kämpar med att hantera produktvarianter. Till det arbetet använder tillverkare ofta manuella processer som kräver betydande resurser och som i praktiken hindrar innovationen.
2. Att rätt hantera höga hastigheter och volymen på förändringarna. För många företag i tillverkningsindustrin svarar mjukvara för den största andelen tekniska förändringar. Och eftersom förändringar sällan är isolerade till bara en disciplin så måste förändringarna styras så att de omfattar alla berörda områden som övrig mjukvara, mekanik och elkomponenter. Det är viktigt att undvika negativ inverkan på hur snabbt produkterna når marknaden, produktkvaliteten och tillverkningskostnaden.
3. Att möjliggöra synlighet så att det går att veta att mjukvaran är färdig att användas. Historiskt har tillverkare kunnat spåra utveckling och produktion genom att se fysiska resultat. Om mjukvara är färdig att levereras är mycket svårare att avgöra och förstå. Det krävs verktyg annars är det nästan omöjligt att avgöra hur långt i utvecklingsarbetet man kommit, nivån på kvaliteten och hur väl den stämmer överens med önskemål och användbarhet.
4. Att försäkra produktens kvalitet. Medan mjukvara ”driver” innovation så förbättras inte produktkvaliteten implicit och därför är det nödvändigt att göra kvaliteten till en del av utvecklingsprocessen.
5. Att motsvara kundens önskemål. För att motsvara kundens krav måste tillverkningsindustri lyckas med att på ett enkelt sätt inkorporera önskemålen i produktplaneringen och genom hela kedjan av utvecklingsarbetets livscykel.

Det går att ta kontroll och styra över de här utmaningarna med rätt mäniskor, processer och teknik.

Till att börja med måste ett företag och dess medarbetare förstå att mjukvara är viktig för dem och upphöja ledningen för arbetet med mjukvaran så att den är i samma nivå som ledningen för andra tekniska discipliner.

En andra viktig punkt är att standardisera betydande processer inom mjukvaruutveckling så att de ser likartade ut över hela företaget.

Slutligen bör företagen tänka över om de ska ha en integrerad ”lifecycle” management-lösning så att föremål som utvecklas kan hanteras, kopplas samman och processer kan automatiseras.

Företagen i tillverkningsindustrin som investerar för att försäkra sig om att mjukvaruutveckling hanteras effektivt så att innovationen av produkter går snabbare kommer inte bara bli ledande industrier utan kommer i slutändan uppnå oavbrutna framgångar och lyckas bättre än konkurrenterna.

PTCs CEO Jim Heppelmann gick i fjol ut och höll med tidningen The Economist som myntat begreppet ”en tredje industriell revolution” (a third industrial revolution). Heppelmann sa på en konferens i juni att vi kommit till en ny era där konkurrenskraft i tillverkningsindustrin drivs av tekniska lösningar som hjälper företag att uppnå fördelar med sina produkter och med tjänster.

"A new era is upon us," sa Heppelmann. "To win in the new century requires a new way of thinking. For manufacturers, it’s about making fundamentally smarter strategy decisions. Today, advantage goes to those who differentiate their product and service offering, and PTC is proud to align itself with leading global brands that are poised to win in the new competitive era by achieving product and service advantage."

Det går utmärkt att boka intervjuer med företrädare för PTC. Hör bara av er. Det kan ju t ex vara en telefonintervju. Det finns även experter som jobbar på PTC i Sverige som det går att möta och tala med. En annan möjlighet är att komma till PTCs stora konferens i USA i början av juni. http://www.ptc.com.

Det här meddelandet har skickats till dig från PTC. Den som hanterat meddelandet är Jane Hamrin. Kontakta henne eller Jacqui Cook för att komma vidare, få ytterligare information och kontakter. Vi bokar även intervjuer och ibland går det att tala med representanter för tillverkningsföretagen.

Jane Hamrin: janehamrin@gmail.com
frilansskribent
Eller 072-7399402
@JaneHamrin

Jacqui Cook: jcook@ptc.com
Corporate Communications Manager
PTC, UK
Office: +44 1252453611
Mobile: +44 7768807399
@JacquiACook