<b>För många kommuner kostar de pedagogiska luncherna stora summor i form av administration och bristande kontroll över vilka som äter. Det finns också risk för eftertaxering om förmånen granskas av Skatteverket. </b>

Pedagogisk
lunch innebär att lärare äter tillsammans med eleverna. Syftet är bland annat
att ge barnen en positiv upplevelse av måltiden, en naturlig inställning till
mat och tillfälle till samtal.

Så
fungerar det tyvärr inte alltid. På många skolor missbrukas förmånen och
lärarna äter istället före eller efter eleverna. Det kan också vara så att det
saknas tydliga regler över vad som gäller, vilket gör att till exempel fler än
vad som egentligen krävs äter pedagogisk lunch.

För den
enskilda skolan, liksom för kommunen, kostar det ofta stora summor. Det finns
exempel där kommunrevisionen visat att kostnaden motsvarar ett antal
heltidstjänster i arbetstid räknat. Till detta kommer också själva
måltidskostnaden, som i sig kan handla om miljonbelopp.&nbsp;

<b>Umeå kommun först i landet</b>
Administrativt
hanteras dessa luncher på olika sätt. En del skolor har listor där personalen
anger om de ätit pedagogisk lunch och manuella löneavdrag görs. På andra delas
det ut papperskuponger som sedan lämnas i skolmatsalen, på en tredje betalar
man med kontanter. Oavsett vilket innebär det att också administrationen blir
en stor kostnadspost.&nbsp;

I Umeå
kommun är det i dagarna premiär för ett helt nytt sätt att hantera pedagogiska
luncher. På tre skolor i Holmsund-Obbola registrerar sig lärare och övrig
personal med hjälp av sitt passerkort när de ska äta.

Måltiderna
styrs nu till bland annat person, tid, antal och datum. Allt hanteras digitalt
och man slipper listor, kuponger och kontanter. Med PTM-systemet, som är
mjukvaran som används, får man digitala underlag och detaljerad statistik över
fördelningen pedagogisk lunch kontra betald.

Skolans
personal laddar sina kort med valfri summa via webb eller mobil och
kortladdningen går mot ett centralt konto. Det innebär att möjlighet finns att
tillåta att kortet kan användas på alla anslutna skolor eller
försäljningsställen. Systemet ger också möjlighet till användning i samtliga
verksamheter i hela kommunen.

<b>Ingen internfakturering</b>
Malin
Sundbom, kost- och servicechef i kommundelsnämnden Holmsund-Obbola, har varit
med och drivit igenom det nya systemet från Atronic. Malin ville ha full
kontroll och insåg också att det fanns en stor besparingspotential. Idag står
hennes tre skolor som pilot och intresset i resten av kommunen är stort.

– Det
här är ju ett problem för de flesta skolor, särskilt för de som har ett stort
flöde och hanterar fler elever än de egna. Nu har vi full kontroll och slipper
löneavdrag och internfakturering, säger Malin Sundbom.

Förutom
att manuellt hantera köp av pedagogiska och andra luncher, slipper
kostorganisationen i Holmsund-Obbola nu också administrationen vid
representation. Istället skapas digitala underlag som automatiskt konteras och
går till rätt konto/kostnadsställe. Varje transaktion blir spårbar och manuellt
arbete med pappersunderlag och kontering försvinner.

–
Skolmatsalar är långt ifrån det enda användningsområdet. Kommunhus,
äldreboenden, personalrestauranger, friskvård, förråd och handelsträdgårdar –
överallt där interna transaktioner förekommer kan PTM-systemet spara pengar och
se till att pappersarbete blir historia, säger Bo Nilsson på Atronic, företaget
som utvecklar PTM-systemet.

Läs mer
om lösningen i Umeå kommun<a href="http://www.atronic.se/umeakommun.html"><b>
</b></a>

Pressreleasen kommer från: Newsdesk